1. Varför planeras stålverket i Ingå och inte till exempel i Norge?
Även om det finns en stor potential för förnybar energi i Norge så finns det jämfört med Finland många flaskhalsar i elöverföringen. Därför kunde vi inte säkerställa elförsörjningen i Fauske/Sørfold, där vi ursprungligen hade planerat projektet. Vi arbetade samtidigt med alternativa etableringsorter och förde diskussioner om Ingå med Fortum från och med oktober 2022.
Ingå utgör ett idealiskt läge för ett grönt stålverk: Som ett gammalt industriområde har Joddböle red redan ett befintligt starkt elnät, genom vilket CO₂-fria elen finns tillgänglig. Dessutom har området även annan infrastruktur och hamntjänster tillgänglig. Dess läge på sydkusten i kombination med en djuphamn möjliggör en effektiv logistik samt tillträde till den närliggande europeiska marknaden. I Ingå, västra Nyland och huvudstadsregionen finns också yrkeskunnig arbetskraft.
Det har inte skett någon nämnvärd ekonomisk tillväxt i Finland på mer än 15 år, samtidigt som produktiviteten i kombination med en ogynnsam befolkningsstruktur skapar ett tryck på nya industriinvesteringar. Investeringarna i den gröna omställningen kräver modiga reformer, vilka även kan fungera som motorn för Finlands ekonomiska tillväxt. Blastrs projekt bidrar för sin del till att stärka Finlands konkurrenskraft och expertis samt skapar ett betydande antal välbehövliga arbetstillfällen, betydande skatteintäkter och välfärd. Projektet stöder även både Finlands och EU:s klimat- och koldioxidneutralitetsmål.
En investering på fyra miljarder euro planeras i Ingå - Business Finland
2. Blastr planerar att tillverka produkter av hög kvalitet och med högt mervärde
Blastr planerar att tillverka i Ingå högkvalitativa produkter med högt mervärde och låga CO₂-utsläpp för avancerade tillverkningsprocesser som fordon och hushållsapparater. Värdet av att producera grönt stål går är även bredare än dess ekonomiska värde. Även om vissa kanske ser grönt stål som en produkt med lågt mervärde spelar det en viktig roll när det gäller att ta itu med globala hållbarhetsutmaningar. Produktion av grönt stål innebär en övergång till mer hållbara tillverkningsprocesser som minskar både växthusgasutsläpp och resursförbrukning. Genom att investera i grönt stål bidrar vi till en renare miljö, minskar koldioxidavtrycket för viktiga industrier och bidrar till kampen mot klimatförändringarna. Dessutom ger grönt stål ekonomiska fördelar genom innovation, nya arbetstillfällen och exportmöjligheter. Detta är vad Finland behöver nu mer än någonsin tidigare, om vi vill fortsätta vara ett av världens bästa länder att leva i.
I takt med att tekniken och industrin utvecklas ökar värdet av grönt stål, vilket gör det till en viktig komponent för både ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
3. Kommer grönt stål att behövas i framtiden?
Stålindustrin, en av grundpelarna för sysselsättningen i Finland, genomgår en stor global omvandling. Efterfrågan på grönt stål förväntas öka enbart i Europa till 30–40 miljoner ton år 2030 och upp till 100 miljoner ton år 2050. Tillväxten kommer att drivas av tillverkningsindustrin, t.ex. bilindustrin och hushållsapparater, som vill minska sitt koldioxidavtryck. Dessutom gör EU-lagstiftningen samt utsläppsrättshandeln det dyrare att producera konventionellt fossilbaserat stål i framtiden, eftersom stålindustrin kommer att behöva betala för sina utsläpp på ett annat sätt än idag. Blastr vill svara på efterfrågan genom att producera 2,5 miljoner ton grönt stål per år.
4. Varför har ni så bråttom med att genomföra projektet? Är målet att det ska stå klart innan utsläppsgränserna skärps år 2030?
Vi vill främja tillverkningen av stål med koldioxidsnålt stål eftersom den nuvarande ståltillverkningen globalt har en negativ inverkan på klimatet. Också kunderna kräver stålprodukter med ett betydligt mindre klimatavtryck än traditionellt stål. Vi understöder strängare utsläppsgränser och stålverket i Ingå planeras enligt stränga utsläppsgränser genom utnyttjande av bästa möjliga teknologi. Målet är att anläggningen i Ingå skall vara i full produktion i slutet av detta årtionde.
5. Hur framskrider projektets MKB-förfarande?
MKB-förfarandet består av programfasen och beskrivningsfasen. Syftet med MKB-förfarandet är att bedöma projektets miljökonsekvenser genom att ta fram information om projektet och dess miljökonsekvenser till stöd för planeringen, beslutsfattandet och tillståndsprocessen samt se till att det finns enhetlig information om konsekvenserna under hela förfarandet.
MKB-förfarandets första fas MKB-programmet var framlagt 21.8–19.9.2023. Den andra fasen i MKB-förfarandet, MKB-beskrivningsfasen, inleddes i september 2023. Blastr kommer att lämna in MKB-beskrivningen till kontaktmyndigheten när den är klar under 2024.
Läs mer om aktuella nyheter om Blastr Green Steels gröna stålverksprojekt i Ingå här.
6. Vilka är de ekonomiska fördelarna med Blastr-projektet för Västra Nyland och Ingå?
Konsultföretaget Ramboll Finland Oy har bedömt projektets ekonomiska konsekvenser som en del av planläggningsprocessen. Ramboll uppskattar att anläggningen i Ingå skulle generera betydande årliga skatteintäkter på nästan 300 miljoner euro för Finland, varav en del skulle betalas direkt till kommunerna och en del till staten. För Ingå kommun skulle fastighetsskatteintäkterna vara en betydande inkomstkälla utöver de anställdas löneskatter, eftersom stålverket och den integrerade vätgasanläggningen förväntas generera cirka 6–9 miljoner euro i fastighetsskatter för Ingå varje år. Den ekonomiska konsekvensbedömningen kommer att offentliggöras som en del av den övriga planeringsdokumentationen. För mer information, se Blastrs pressmeddelande här.
7. Finns det tillräckligt med el i Finland för att tillgodose Blastrs stålverks behov? Kommer elpriset att stiga på grund av Blastr?
Den rena omställningen handlar om att ersätta användningen av fossila bränslen med koldioxidfri elektricitet. Stålproduktion är energiintensivt. Traditionella metoder använder stora mängder stenkol och koks. I reduktionsprocessen av järnmalmspellets ersätter Blastr kolet med ren vätgas. Enligt nuvarande uppskattningar behöver Blastr cirka 9 TWh el per år, varav merparten behövs för vätgasproduktionen.
Finland har ett stort antal projekt för förnybar energi som väntar på elanvändare, dvs. att stora industriprojekt ska komma igång. Finlands elproduktionskapacitet var cirka 20 GW i slutet av 2023, varav sol- och vindkraftens andel uppgick till cirka 7 GW. Finlands stamnätsbolag Fingrid uppskattar i sin elnätverksvision att det år 2030 kommer att finnas kapacitet för nästan 30 GW sol- och vindkraft. Fingrid har tagit emot anslutningsansökningar om nya sol- och vindkraftsprojekt med en kapacitet på 350 GW, vilket indikerar till en möjlighet att öka förnybar elproduktion ännu mer än vad som förutspåtts. Blastr har en efterfrågan på ca 1,6 GW. Blastr för diskussioner med flera projektutvecklare inom förnybar energi och projektet i Ingå kommer att möjliggöra många investeringar i förnybar energi i hela Finland.
Finlands förhållanden är perfekta för en ökning av CO₂-fri elproduktion och ett starkt nationellt stamnät. Till skillnad från i våra grannländer finns det inga flaskhalsar i det finska elnätet och det finns ett enda prisområde för el i hela landet: el kan köpas till samma pris, oavsett var i Finland elen produceras. Den ökande CO₂-fria elproduktionen kan vara motorn för Finlands ekonomiska tillväxt. Det bör dock beaktas att om Finlands elförbrukning inte ökar, exporteras elektriciteten i framtiden till motsvarande industriprojekt i andra länder, vilket inte är en optimal situation med tanke på värdeskapandet i Finland.
Ingås industriområde i Joddböle är en central knutpunkt i det nordiska elöverföringsnätet, genom vilket det löper flera 110 kV och 400 kV kraftledningar. Det nuvarande stamnätet utvecklades för att betjäna det tidigare 1 000 MW:s kolkraftverket. Eftersom kraftverket har rivits kan det befintliga elnätet i stället användas för ny industri.
Blastr har som mål att säkra en betydande del av sitt elbehov direkt eller indirekt från sina egna vindparker och genom egna investeringar och partnerskap främja produktionen av ren/fossilfri elektricitet i Finland.
8. Om luftutsläpp
I stålets värdekedja (inkl. råmaterial, järnmalm, logistik och färdiga produkter) minskar vi de direkta och indirekta (Scope 1–3) koldioxidutsläppen med 90% per ton stål jämfört med de konventionella metoderna. Detta innebär en årlig minskning med nästan 6 miljoner ton CO₂, vilket är 25% mer än de årliga koldioxidutsläppen från alla personbilar i Finland.
Blastr kommer att använda direktreducerad järnsvamp och ljusbågsugn (produktionsrutten DR-EAF) för att tillverka stål med ultralåga CO₂-utsläpp. Ljusbågsugnar (Electric Arc Furnace, EAF) är redan industriell praxis (Best Available Technology, BAT) för att smälta skrot och direktreducerat järn (DRI). Blastr samarbetar med globalt erkända leverantörer av den här tekniken och som visat sig ha den minsta möjliga miljöpåverkan. De uppskattade luftutsläppen från Blastr är i linje med utsläppen från andra ljusbågsugnsverk i världsklass, och de är betydligt lägre än utsläppen från fabriker som använder traditionell masugnsteknik för ståltillverkning.
I miljökonsekvensbedömningsprogrammet (MKB-programmet) har utsläppen från stålverkets preliminära planeringsfas bedömts konservativt. Dessa utreds vidare under den pågående i MKB-beskrivningsfasen.
Luftutsläppen är inte enbart beroende av teknologin utan också av vilka processer som används. Det här innebär att olika fabriker som använder samma utrustning kan ha olika luftutsläpp. Därför kan leverantörerna garantera, alltså ange endast det övre värdet i intervallet. De uppgifter som finns i Blastrs MKB-program motsvarar de garanterade värdena. Blastr strävar efter att använda processerna så att utsläppen motsvarar de nedre värdena i intervallet. Det här är viktigt att optimera då anläggningen sätts igång.
I det pågående arbetet med MKB-studien genomför experter från olika discipliner konsekvensbedömningar av de olika utsläppens olika miljö- och samhällseffekter.
Myndigheternas gränsvärden baseras till stor del på EU:s direktiv om industriutsläpp (IED), som innehåller bindande krav relaterade till BAT-slutsatser, se Användning av BAT-teknik.
9. Hur tänker ni minska kväveoxidutsläppen?
Blastr använder bästa tillgängliga teknik, så kallad BAT (Best Available Technology), genom hela värdekedjan i all sin verksamhet. Kväveutsläpp (NOx) i traditionella processer bildas främst vid förbränning av fossila gaser och fasta/flytande bränslen. Eftersom Blastrs värdekedja till största del är elektrifierad uppstår inga betydande utsläpp kopplade till förbränning.
Kväve i luft är normalt en stabil och icke reaktiv gas men kan vid höga temperaturer dock generera NOx-utsläpp. I Blastrs process kan NOx-utsläpp främst bildas i smältprocessen i ljusbågsugnen (EAF). I ljusbågsugnen smälts skrot och direktreducerad järnsvamp (DRI) i elektriska ljusbågar med höga temperaturer. Metoder att minimera NOx-utsläpp är främst kopplade till att minimera att luft kommer i kontakt med ljusbågarna. Blastr kommer att minimera NOx-utsläppen genom att köpa ljusbågsugnsteknik från någon av världens tre främsta leverantörer, samtliga europeiska. Dessa ljusbågsugnar har god tryckreglering och tätning vilket är viktigt för att minimera att luft dras in i ugnen.
Dessutom implementerar Blastr också de senaste injektorsystemen för kol och slaggbildare, som bidrar till att skapa ett skummande och skyddande slagglager som täcker ljusbågarna. Blastr kommer att kräva att den valda stålverksleverantören tillhandahåller garantivärden för NOx-utsläpp, som kommer att utarbetas med leverantören i takt med att den tekniska planeringen fortskrider.
Genom dessa åtgärder kommer inte bara Blastrs CO₂-utsläpp utan också NOx-utsläpp att vara lägre än utsläppen från traditionella stålverk som använder masugnsteknik. NOx och andra utsläpp modelleras som en del av den pågående MKB-processen.
Jämförelsevis var kväveutsläppen från Fortums gamla kolkraftverk var 1616 t/år, och NOx utsläppen från huvudstadsregionens biltrafik under 2022 var 2343 t/år.
10. Varför planerar Blastr att släppa ut kylvatten i Fagerviken?
I MKB-programmet finns beskrivningar av tre olika teknologier för den primära kylningen, havsvattenkylning, kyltorn och luftkylning. I samråd med intressenter har vi beslutat att utesluta alternativet med full havsvattenkylning. Värmebelastningens påverkan kommer vidare att bedömas under pågående MKB arbete.
I det fortsatta MKB-arbetet kommer modellering att utföras för de olika teknologierna för bedömning av varje alternativs påverkan av miljön.
Vid sidan av primära kylning utreder vi möjligheter att tillvarata och återanvända den värme som uppstår med ståltillverkningen. Möjliga användningsområden för överskottsvärmen inkluderar fjärrvärme. Återvinning av överskottsvärmen ger också möjligheter att utveckla nya verksamheter i regionen som kan använda överskottsvärmen. Internationellt har industriell överskottsvärme använts effektivt för t.ex. växthusodling och landbaserad fiskodling.
Den primära kylningen behövs dock alltid lokalt i Ingå för att trygga en säker drift av fabriken, vid exempelvis situationer när eventuella användare av överskottsvärmen har operativa problem med att mottaga värme.
11. Hur ska Blastr minimera bullret från stålverket i näromgivningen?
Största delen av Blastrs verksamhet sker inomhus. Ljusbågsugnsprocesserna står för det mesta bullret inomhus och bullret från dessa lindras med ljudisolering i byggnaderna. Bullret från olika fläktar och luftkanaler lindras med ljuddämpare.
Det buller som uppstår utanför huvudprocessområdena gäller hantering av råmaterial. För att minska bullerpåverkan från hanteringen av råmaterial planeras bullervallar, till exempel vid hamnen. Buller och åtgärder för lindring av buller utreds närmare i den miljökonsekvensbeskrivning som är under arbete.
12. Om flytande ammoniak i Joddböle industriområde
- Projektet för flytande ammoniak är inte en del av Blastr-projekt, utan ett separat markanvändningsmål som Fortum preliminärt planerade för samma planläggningsområde.
Ammoniakprojektet nämns i Blastrs MKB-program eftersom det bör nämna andra kända potentiella projekt i Joddböle industriområde som ligger nära projektområde.
Enligt den information som Blastr har fått, kommer planen för ammoniakproduktion inte att fortsätta inom den nuvarande planläggningsprocessen. Den del av planområdet som inte behövs för utvecklingen av Blastr Green Steel kommer att reserveras för normal industriell verksamhet utan en planbeteckning för kemisk bearbetning. Genom att överge ammoniakprojektet vill Fortum minska oron för hanteringen av kemikalier i området.
13. Hur mycket bedöms trafiken öka på huvudvägarna 112 och 51?
Trafikplaneringen har kommit igång som en del av planläggningen av området. Vår bedömning är att transporten av produkter och råmaterial sker huvudsakligen sjövägen. De viktigaste vägtransportrutterna kommer att vara huvudvägarna 51 och 186. Med hjälp av undersökningar planerar vi hur det nuvarande vägnätet kan utvecklas för att all trafik ska vara trygg och fungerande. I miljökonsekvensbeskrivningen presenteras mer detaljerade konsekvenser för trafiken.
14. Om deponin
Deponin har reserverats för sådana materialtyper som eventuellt inte kan återvinnas eller återanvändas, såsom järninnehållande slam. Generellt går det bra att återanvända biflöden som råmaterial. Vi har pågående diskussioner med samarbetspartners för att optimera återanvändningsmöjligheter för de olika biflödena. Blastr har redan hittat köpare för majoriteten av biprodukterna som genereras i processen, bland annat för EAF-slagget som är den enskilt överlägset största biprodukten. Blastr ansöker även om att få delta i Finlands Akademis forskningsprojekt som syftar att maximera användningen av alla biflöden, där fokus är bland annat på just slagg. Blastrs långsiktiga mål är ”zero waste”, alltså att det inte uppstår något avfall.
15. Kommer ni att jämna ut bergsområden på projektområdet?
I planeringen av anläggningens placering beaktar vi områdets ytbildning och nuläge. Målet är att så långt som möjligt tillvarata de industriområden som redan utjämnats. I grundberedningen ingår också bergbrytning för att anläggningen ska kunna placeras på rätt bygghöjd. I samband med grundberedningen har en preliminär utjämningsplan sammanställts och denna plan kommer att förtydligas då planerna framskrider. Höjderna beaktas naturligtvis i planläggningen av området.
16. Kommer Blastr att använda vatten från Marsjön i stålverket?
Tanken är att en del av färskvattnet som behövs för vätgas- och ståltillverkningen kommer att tas från Marsjön genom att utnyttja existerande infrastruktur. I tillståndet för vattentäkt från Marsjön finns det noggrant fastslaget hur mycket vatten som får användas och vilka gränserna är för regleringen av vattennivån. På basis av modelleringarna har vi också uppskattat tillgången till vatten under torra somrar. Det saltfria vatten som behövs för framställning av stål och vätgas kommer att produceras huvudsakligen från havsvatten.
17. Hur beaktas säkerheten, både under bygget och användningen, i synnerhet vad gäller anläggningen för väteproduktion?
Säkerhet har högsta prioritet för oss och olika riskbedömningar har haft en central roll redan i förplaneringsskedet. Riskbedömningarna fortgår tills de slutliga teknologileverantörerna valts och vi övergår till en mera detaljerad teknisk planering än mer ytterligare allt eftersom projektet fortskrider. I riskbedömningen för såväl stålverket som produktionsanläggningen för vätgas betonas säkerhetsåtgärder som säkerhetsavstånd samt myndighetsanvisningar för minimering av risker.
Det är värt att notera att vätgas har producerats och använts inom industrin redan länge. För att trygga en säker hantering och verksamhet i vätgasanläggningar finns det säkra och beprövade protokoll.
Vi behandlar samtliga potentiella risker i anslutning till kemikaliesäkerheten i vår ansökan om kemikalietillstånd och vi följer alla tillämpliga kemikaliesäkerhetskrav. En separat säkerhetsstudie kommer också att utarbetas som en del av planeringsprocessen.
18. Hur många anställda behövs på stålverket? Varifrån tänker Blastr rekrytera arbetstagarna?
När stålverket är i bruk sysselsätter det uppskattningsvis 1 000 personer. Under byggskedet kommer det uppskattningsvis att arbeta 2 000 proffs inom byggbranschen på området. Arbetstillfällena är öppna för alla intresserade då rekryteringen inleds. Vi behöver också olika slag av service såsom catering, boendeservice och underhållstjänster. Vi inleder diskussioner med regionens läroanstalter och rekryteringsföretag för att säkerställa utbildnings- och rekryteringsmöjligheter för det antal anställda som behövs. För mer information, se pressmeddelanden här.
19. Om Blastrs fabrik inte blir av, misslyckas eller avvecklas är det kommunen och/eller skattebetalarna som tvingas betala för den?
Om projektet inte blir av kommer investerarna att bära den ekonomiska förlusten, inte kommunen eller skattebetalarna. Blastr ansvarar för avvecklingen av fabriken när dess livslängd är slut.
20. Användning av BAT-teknik
Blastr tillämpar BAT, ”bästa tillgängliga teknik”, genom hela sin värdekedja (dvs. från produktion av järnmalmspellets till logistik och produktion av grönt stål). Det är EU-industriutsläppsdirektiv (IED) som reglerar bland annat utsläpp till luft och vatten för industriell verksamhet. Direktivet omfattar bindande krav kopplade till BAT-slutsatser för olika processteg.
BAT-slutsatserna har fastställts baserat på de viktigaste miljöfrågorna för varje industrisektor kopplat till vilka lösningar de mest relevanta teknologierna har på dessa frågor. BAT-slutsatserna utgår också från de bästa miljöprestandanivåerna som baseras på tillgängliga uppgifter i EU och resten av världen.
21. Hur stor är budgeten för stålverksprojektet i Ingå?
När vi offentliggjorde projektet uppgav vi att investeringen i det planerade stålverket i Joddböle i Ingå är värd cirka 4 miljarder euro. Hittills har flera miljoner euro redan spenderats på planeringen av projektet, varav en stor del har sysselsatt finska konsulter.
22. Vem äger Blastr Green Steel och vad är företagets koncernstruktur?
Blastr Green Steel Oy ägs till 100 % av Blastr AS. Blastr Green Steel Oy är registrerat i Finland och företaget kommer att ha sitt säte i Ingå.
23. Hur kommer det framtida stålverket att se ut?
Du kan se de nuvarande planerna här. Vi kommer att publicera fler bilder allteftersom projektet fortskrider.
24. Det gröna stålverket kommer att byggas på mark som ägs av Fortum. Kommer planen att vara att hyra eller köpa fastigheten?
Projektet är planerat för Joddböle industriområde så att vi kan utnyttja den redan planlagda och färdigutvecklade marken på bästa sätt. Projektområdet omfattar mark som ägs av Fortum, Inkoo Shipping och Rudus. Blastr har ett avtal med alla markägare om att utforma projektet i området. Beslutet om en eventuell markaffär kommer att tas i ett senare skede.
25. Hur skulle du kommentera de uppgifter om utsläpp och miljöpåverkan från Blastrs projekt med ett grönt stålverk som cirkulerar på Facebook och andra ställen på nätet?
Det har cirkulerat mycket felaktig eller föråldrad information på nätet om projektets miljöpåverkan, som inte har kommit från Blastr. Mer detaljerade bedömningar av miljöpåverkan och åtgärder för att minska den kommer att publiceras efter att MKB-rapporten har färdigställts i slutet av året. Under tiden kommer Blastr att presentera några av de viktigaste resultaten av konsekvensbedömningarna och de relaterade begränsningsåtgärderna vid ett offentligt evenemang under våren.
26. Om Blastrs partners verksamhet i Ryssland
Blastr Green Steel förutsätter att alla dess leverantörer och samarbetspartners följer de lagar och förordningar som gäller i de områden där de är verksamma. Vi förhåller oss mycket allvarlig till frågor kring ansvar.
Vår partner Cargill Metals har ingen verksamhet i Ryssland. Den globala Cargillkoncernen har minskat sin närvaro i Ryssland sedan kriget började i Ukraina och fortsätter att begränsat leverera förråd av nödvändiga matvaror och foder som en del av Cargills roll i den globala matdistributionen. Tiotals länder, särskilt i Afrika, är beroende av veteexport från Ryssland och Ukraina. Mat är en grundläggande mänsklig rättighet och ska aldrig användas som ett vapen i konflikter. EU:s sanktioner hindrar inte heller export av livsmedel och jordbruksprodukter och relaterad affärsverksamhet i Ryssland.
Du kan läsa Cargills uttalande angående kriget i Ukraina på företagets hemsida (på engelska) Cargill statement on year-long invasion of Ukraine | Cargill
Har du ytterligare frågor? Kontakta Blastr Green Steel: Inkoo@blastr.no
